Kategori: Musik

Nu börjar turnén med Irmelin lacka mot sitt slut för denna gång. Vi har haft hektiska dagar, tidiga mornar och sena nätter. Resa, förbereda konserter, soundchecka, försöka få i sig bra mat, sjunga, hitta rätt hotell, hinna med rätt tåg, vara om sig och kring sig med publik och arrangörer… Turnélivet är spännande men jisses vad skönt det känns att landa på hotellet redan innan 21!

Ibland under turnéer händer det dock att det finns tid och möjlighet att göra något extra utöver arbete. I fredags var en sån dag. Minnen för livet skapades då. Utmärkande människor, gästfrihet, värme och inspiration om vartannat.

Lutry

På förmiddagen passade jag på att ta en promenad längs Genévesjön. Så himla vackert i Lutry, Schweiz. Vädret var inte det bästa men det gjorde inget. Jag blev tagen av naturen ändå.

Genévesjön

Molnen dolde bergstopparna. Jag känner mig hemma när sjö möter berg för det är precis som vid Siljan. Mer dramatiskt här dock.

Walliska svartnosfår

På eftermiddagen åkte vi upp en bit i bergen och träffade dessa! Walliska svartnosfår. Så speciella och fina. Kvinnan som äger fåren är ljustekniker och gjorde ljuset vid våra konserter i Lutry. Hon pratade så varmt om dem första dagen vi sågs och vi blev så glada när hon bjöd in oss! Rasen härstammar från Bayern och det finns väldigt få av dem i Norden. Min Instagramvän Hanna tipsade om en artikel där det finns mer info, spana in den här >>

Vi kikade in hos fler nyfunna vänner – alla på ett eller annat sätt knutna till kulturoasen Esprit Frappeur som Irmelin gästade med två konserter. Hundar, odlingar, raviner, solnedgång, pedantiskt klippta häckar, konstnärliga hantverk och målningar – intrycken var många.

Jurta

Här inne i Jurtan. Ombonat, mjukt, varmt. En speciell tystnad. Världen finns därutanför men är dämpad. Fullt med smarta lösningar – bredvid kaminen fanns en lucka i golvet som dolde ett badkar!

Så mitt ibland allt det brokiga, vildvuxna dök den upp. Häcken. Någon har gett den väldigt mycket kärlek.

Levainbröd

Sen drog vi vidare till ett litet bageri mitt ute i ingenstans. Ett familjedrivet företag med stort hjärta som satsar på kvalité framför kvantitet. De odlar egna spannmål, maler sitt eget mjöl och bakar sitt eget bröd. Vi hängde kvar ett bra tag och spanade in hantverket bakom ett riktigt bra levainbröd. Det bjussades på vin och oliver och vi sjöng några sånger för folket som kom in och handlade. Så himla trevligt!

Oliver

Oliverna var verkligen helt magiskt goda! De gröna hade en touch av fänkål. Och vet ni vad som ligger omsorgsfullt inlindat och nedpackat i min väska? En burk av det gröna guldet.♥️

Irmelin

Efter några timmars upplevelser utöver det vanliga kändes det skönt att inta det dova mörkret på teatern och göra en till konsert. Vi hade en väldigt fin publik och hänget som uppstod efteråt var intressant och värdefullt.

Lörrach Stadtkirche

Imorgon gör vi vår sista konsert på turnén i denna vackra kyrka i Lörrach, Tyskland. Första advent firas och vi kommer medverka i ett program tillsammans med en kvinna som ska läsa en av H C Andersens sagor. Spännande att se vad vi får ihop!

Ha nu en riktigt fin första advent.❣️

Dela detta:

körsång
Bild från körprojekt i Sofia kyrka, Stockholm, foto: Patrik Bonnet

Jag har arbetat med körer och körsång på olika sätt i över 20 års tid. Har själv aldrig varit någon ”körräv”, sjöng aldrig i kör i min barndom. Men genom åren har min förälskelse i körfenomenet vuxit sig starkare och idag har jag svårt att tänka mig en tillvaro utan körsammanhang. För det uppstår något magiskt när många människor låter tillsammans. När alla sätter sitt fokus till samma sak. Jag jobbar nästan uteslutande med körundervisning på gehör, alltså utan noter. Jag förebildar och kören får härma. Det betyder oftast att inlärningsprocessen tar längre tid än med textblad och noter men det är ett lärande som fastnar. Ett lärande för livet i många fall. Kommunikationen med en kör som sjunger utan notblad i händerna är en helt annan. Det skapas en medvetenhet om ord, toner och vad sångens inneboende berättelse egentligen är.

Körterminen med min kör Karins Änglar i Gnesta har sett lite annorlunda ut mot tidigare. Vi har jobbat med en mer avskalad repertoar, inte haft några superfasta arrangemang och inte heller några givna stäm-grupper. Kören har fått i uppgift att ta ansvar i sångerna, lyssna sig till om stämfördelningen är jämn och framförallt söka kontakt med varann under sångerna. Samspel på hög nivå med andra ord. Vi har närmat oss att jobba mer sceniskt med enkla förflyttningar, korta undertexter, hitta in i samma känsla och ge uttryck. Läskigt, jobbigt, härligt, förlösande – många känslor har varit i omlopp hos kördeltagarna.

Igår bjöd vi in publik till vår terminsfinal på Elektron i Gnesta. Grundformationen för kören var en cirkel – såsom vi oftast sitter/står under våra repetitioner. Publiken nästintill omringade oss vilket gav en speciell miljö. Kören snäppte som vanligt upp sig flera steg och sjöng fantastiskt innerligt med stor glädje. Det är så fint när våra sånger blir lyssnade på, de får ett helt annat liv då.

Publikreaktionerna på vårt cirkelformade performance var av delade meningar. En del i publiken kände sig utestängda medan andra tyckte att det var en klockren upplevelse som gav maxad lyssning. Jag hade med mig redan innan konserten att en del skulle ha åsikter och det var lite det jag ville åt. Hos mig uppstår slentrian när jag genomför samma sak om och om igen och därför är jag nyfiken på att utveckla nya former att arrangera körkonserter på i Gnesta. Tyvärr är utbudet av lokaler väldigt begränsat så en får liksom anpassa sina utsvävningar efter vad som går att genomföra rent fysiskt i aktuellt utrymme. Det vi gjorde igår var absolut inte någon himlastormande, banbrytande nyhet men det var ett avbrott från den traditionella köruppställningen som de flesta väntar sig få när de går på körkonsert. Känner mig taggad på att utveckla vidare!

Dela detta:

Körkonsert Gnesta

Imorgon, tisdagen den 19e nov kl. 19, sjunger jag tillsammans med min kör på Elektron i Gnesta. Välkommen om du är i krokarna! Vi gör ett lite annorlunda framträdande mot vad vi brukar göra och det känns spännande. Min vän och kollega Eva Mutvei medverkar som konferencier och kören kommer sjunga en väldigt blandad repertoar med sånger.

Vårens körrepetitioner drar igång den 25 februari, lite senare start än vanligt eftersom jag har skivinspelning med Irmelin och jobb med Gnestarevyn som behöver vara i fokus först. Vill du veta mer om kören så kan du kika in på Teater i Gnestas webbsida >>
Jag kommer ta in nya körmedlemmar till våren 2020 så är du intresserad av att sjunga med oss anmäler du dig till mig!

Dela detta:

stämgaffel

Jag lät sommaren och lediga dagar ta över. Hade tänkt blogga på under mina lediga veckor men nej. Skönt att stänga av jobbhjärnan så mycket det bara går. Att vara ledig är också en övning när en, som jag, har ett kreativt yrke som också är ens passion. Det blir så lätt att jag uppfinner och ser möjligheter i allt runt omkring mig. Speciellt om jag är på resande fot och det strömmar nya intryck mot mig. Då vill jag ta vara på allt, allt, allt!

Nu är jag på väg tillbaka till vardagen och arbete. Barnen har börjat skolan, mannen far iväg tidigt på mornarna. Jag preppar och förbereder för körstart här i Gnesta – nästa vecka, tisdagen den 27 augusti drar vi igång repetitionerna igen. Är du intresserad av att sjunga med oss? Det finns två lediga platser kvar, hör av dig på studs om du vill komma och prova på!
Mer info om kören och hur man anmäler sig finns här >>

Jag förbereder mig också för alla kurstillfällen i september och oktober, det är kulning som är på tapeten! Under våren och sommaren har jag avverkat flera kurser och mött över 50 personer som har upptäck hur fantastiskt stärkande det är för kropp och själ att arbeta med kulning. ”Nu kommer jag kunna löneförhandla på ett helt annat sätt än tidigare” utbrast en deltagare efter en heldag med fokus på rop och kulning. Den där vetskapen av att man kan låta väldigt, väldigt starkt om man vill. Den är himla fin och ger mycket till ens självkänsla och självförtroende. Det är så mycket som händer i kroppen när man hittar luftflödet i kroppen och känner att man har kontroll över sin röst. All info om kommande kurser >>

Augusti bjussar på så mycket fint. En nystart – som egentligen är mer ”nyår” än vad själva nyåret är tycker jag. Lediga veckor har skänkt vila till skillnad från vad julhelgen gör. I alla fall för mig. Jag älskar krispigheten i luften på mornarna. Solen värmer men inte lika hett som i juli. Kvällarna är ljusa, svala. Svampen börjar växa i skogen. Tur att september brukar te sig ungefär likadant!

Dela detta:

Karin Ericsson Back

För en vecka sedan lämnade jag mitt älskade Smedsta och tog mig med tåg och buss till Korrö – dags för festivalhäng och en tredagars kurs i vokal folkmusik vid Korröfestivalen!

Korrö

Korrö ligger väldigt naturskönt och mitt igenom byn rinner Ronnebyån. Det finns en gammal kvarn, en stor loge och ett gäng andra vackra byggnader. Ett härligt ställe att vara på. Det blir som en egen liten värld att bubbla in sig i.

Alltid när jag ska hålla kurs har jag en plan A som sedan enkelt kan justeras utefter vilka deltagarna är och vilka färdigheter de har. Planen består av olika typer av sånger och arrangemang där jag kan integrera sångteknik och arbeta fram en medveten förståelse för vad vokal folkmusik är. Eftersom jag lär ut min personliga repertoar med allt vad det innebär och allt sker på gehör, så kan man enkelt sammanfatta det med att jag delar med mig av min bild av vokal folkmusik, vad det är och betyder för mig.

Redan vid de första ljudande tonerna med mina 23 kursdeltagare förstod jag att detta skulle bli riktigt bra. Svårt att förklara vad det egentligen var som gjorde att jag kände så. Jag tror det handlade om det gemensamma fokuset i rummet. Alla var öppna, nyfikna, kanske lite nervösa men ändå med översvallande positiv energi. Vi lyckades samlas runt att vara tillåtande mot oss själva och varandra och se kursen som ett utforskande. Försöka lägga prestation och krav på hyllan.

Vi sjöng en massa olika sånger, provade på kulning och lockrop, improviserade runt borduntoner och lekte fram flerstämighet på olika sätt. I pauserna diskuterades kulturpolitik, sociala medier, sångideal, röstyoga, meditation m.m. Inte konstigt att det kändes lite sorgligt att skiljas åt efter våra tre dagar tillsammans. När jag sjunger så fokuserat och intensivt hamnar jag i nån slags självgungning – det är som att energiflödet i mig fortsätter fastän jag försöker stänga av. Idag är första dagen jag riktigt känner att jag landat. Tre dagars landningstid alltså!

Mia Marin backstage

Jag var inte bara kursledare på Korrö utan delade också en konserttimme på tisdagskvällen med Mia Marin (fiol) – på bilden ovan är hon backstage – och Kristofer Pettersson (nyckelharpa). Jag sjöng tillsammans med min loop-pedal. Väldigt kul! Fick fin-fin publikrespons, ni vet när applåderna liksom aldrig tar slut… <3 Och så himla härligt att få dela konsert med Mia och Kristofer som jag pluggade tillsammans med vid KMH för typ 100 år sedan! Vi bjussade i avslutningen på en helt improviserad version av Gärdebylåten. Ho-ho! Grattis till dig som var där och hörde. Något liknande kommer aldrig ske igen! 😀

Tack Korröfestivalen och Anders Smedenmark för att ni bjöd in mig till att hålla kurs och konsert! Tack alla ni som sjöng tillsammans med mig på min kurs, det kändes så speciellt och innerligt fint. Tack alla vänner, kollegor, nya och gamla bekantskaper som strömmande till och från under dagarna i Korrö och bidrog till härliga skratt, känsliga tårar och intressanta diskussioner. Ni gör livet mer värt.

Svaljöns stugby Öland

Nu är jag på Öland tillsammans med min familj. Vi ska hänga här i en vecka, har hyrt ett hus och lever just nu strandliv pga rådande värmebölja. Trollskogen, Paradisverkstan, Långe Jan och Erik får vänta tills temperaturen blir mer human.

Har du några bra tips om vad man kan göra/se/uppleva på Öland? Kommentera gärna eller hör av dig under kontakt.
Hoppas att du har det fint i sommaren, tjing!

Dela detta:

Liten stuga omgiven av åkermark

Nu är jag här igen! Huserar i lilla stugan i Västbjörka, Rättvik. Jag och min son bor här själva några dagar innan resten av familjen ansluter sig. Idag påbörjade jag en kurs i röstyoga som Britta Röjås håller i under Musik vid Siljan-veckan som pågår just nu. Jag har längtat efter att få arbeta utan krav på prestation med min röst och idag har jag gjort det hela dagen. Nästan. Fick såklart påminna mig själv att släppa taget flera gånger. Har fått lära mig fantastiska andningsövningar som jag absolut kommer fortsätta jobba med. Och också dela med mig av såklart! Träffar du på mig under sång- eller kulningskurs kommer du antagligen råka ut för dem på ett eller annat sätt… 🙂

Röd stuga med vita knutar

En sådan lisa för själen att vistas i detta hus. Min son tycker att det är precis lika härligt som jag att vara här. Och han har mormor och morfar nästgårds så när jag är borta på kursen har han celebert sällskap. Och jag blir bjuden på middag. Bara en sån sak, vilken lyx! När kursen drog igång idag var det enda jag kunde tänka på hur lyxigt det kändes. Där satt jag på min yogamatta och blev instruerad om hur jag skulle andas, fokusera inåt och hitta avspänning.
Top noch lyx!

Karin Ericsson Back

Nu är jag väldigt trött men glad. Jag känner en skön närvaro i nuet, utanför fönstret trillar det ner regndroppar och i fjärran mullrar åskan. Ser så mycket fram emot morgondagen! En till lyxig dag. På onsdag drar jag igång den kulningskurs jag håller i. Också en form av lyx även om min pedagoghjärna behöver kickas igång. Sommar, kurser, bo i stugan med mitt lilla troll.
Vilken rikedom jag har. <3

Dela detta:

Midsommar folkdräkt
Från vänster: Jon Holmén, Catrin Gustafsson och jag, Karin Ericsson Back. Kvinnan till höger, okänd.

.

För många år sen, innan jag intagit min hemmaborg i Gnesta och satt barn till livet, var midsommarhelgen rackarns festlig! Som julafton i fyra-fem dagar – fast i 100 % folkmusikskrud. Jag spelade fiol som en galning tillsammans med mina bästa vänner. Nyttjade de ljusa nätterna till max och kände livet i mig. Många majstänger att spela upp. Konserter, bröllop, midsommarfester – är det nån gång det verkligen pikar och är maxat med folkmusik i Dalarna, så är det på midsommar! Post-midsommar-veckan gjorde jag inte många knop. Wonder why?! Hursomhelst – minnen för livet hände där och då.

På senare år har jag mestadels varit ledig under midsommarhelgen. Prio familj. Hissa vår lilla stång här hemma i Smedsta och skapa egna traditioner. Jag gjorde konserter på Skansen för några år sedan med Irmelin men det var mitt på dagen-gig så själva midsommaraftonen firade jag hemmavid. I år kör vi middag i vår carport på aftonen och på midsommardagen ska vi på 90-års kalas, min makes mormor firar storstilat med släktkalas på Ekerö.

Älskade midsommar. Så värd att fira. Ljuset. Ibland värmen. Enkelheten som ändå är central. Påsk och framförallt jul känns mycket mer hysteriskt, svårt att komma undan alla måsten. Men nu. Jag ska ta vara på dessa midsommardagar allt jag har. Förra året var jag nyopererad. Nu mår jag bättre än på väldigt länge. Det om något är ju värt att fira.
Härlig midsommar till alla! <3

Dela detta:

Kulning Karin Ericsson Back
Foto: Anita Hedlund, workshop vid Hornstämman i Dunker

BAAM! Oj, vilken kulningsstorm som helt plötsligt blåste upp! Senaste dagarna har både SVT och TV4 uppmärksammat kulning genom intervjuer med min fina kollega Johanna Bölja. Till följd av detta blev jag kontaktad av P4 Västmanland som ville göra en kort intervju med mig om varför kulning är så på tapeten just nu och vad kulningens historiska ursprung är. En del av det jag pratade om finns att lyssna på här >>

Det är drömmigt värre att de stora mediekanalerna ger plats åt traditionsmusik, jag blir så himla glad och vet att många gläds med mig. Bara under senaste dagarna har jag fått tre nya förfrågningar om att ge kurser, en i Sveriges mitt, en i norr och en i söder. Hoppas att jag får till det!

Anledningen till att kulning trendar? Vad handlar det om? En person som haft stor inverkan är Jonna Jinton. Hon gör fantastiskt fina, konstnärliga filmer och experimenterar med sin röst genom att använda rop- och kulningsteknik. Hennes blogg, YouTube-kanal och Instagram har stora följarskalor eftersom hon är en intressant influencer-profil att följa. Hon står för det som många människor längtar till och drömmer om – livet på landet, att hitta tillbaka till sina rötter, leva frilansliv och arbeta med konstnärliga uttryck. Mycket inspirerande.

Och en annan stark anledning, som många har utan att de vet om Jonna Jinton, är just längtan till naturen. För kulningen är ju som allra bäst utomhus, i skogen, gärna vid ett mindre vattendrag. Och känslan när man får låta starkt, känna att man har kontroll över sin röst och att ljudet som kommer ut färdas långt, den är magisk. Och alla kan lära sig denna röstteknik! Såklart ger övning färdighet men med god handledning kommer man rätt långt på en dag eller två.

Om du är nyfiken på hur jag började min kulningskarriär så har jag skrivit om det tidigare – du hittar det här >>

Nu tar bloggen helg, ha det gött – tjing!

Dela detta:

Vokaltrio Irmelin

Imorgon, på nationaldagen, sjunger jag på hemma-hemma-hemmaplan! Kl. 13.15 kommer jag och mina sångsystrar i Irmelin göra en mitt-på-dagen-konsert. Platsen är Frustuna hembygdsgård, Gnesta. SMHI lovar smashing sommarväder och vi kommer bjucka på våra allra somrigaste sånger – sött, salt och sirligt. Hoppas vi ses, innerligt välkommen!

Mer info om nationaldagsfirandet i Gnesta hittar du här >>

Dela detta:

kulning alperna

För fem år sedan, den 3 juni, befann jag mig här. Vid sjön Schwendisee i Toggenburg, Schweiz. Gästade festivalen Naturstimmen Klangwelt. Det hade regnat större delen av dagen. Luftfuktigheten var hög men det var vindstilla och inte speciellt kallt. Jag kände mig lite sliten, hade undervisat i sång och kulning större delen av dagen. Men magin golvade mig rätt snart. Jag stod på en flytbrygga ute i vattnet och ropade till mina kollegor som var utspridda runt den lilla sjön. Publiken hade också placerat ut sig runtikring sjön. En fin närvaro och kommunikation uppstod oss alla emellan.

Så många speciella platser jag fått besöka och så många människor jag träffat tack vare kulningen. Jag är så glad att jag fått en nytändning i att arbeta vidare med min röst och att dela med mig av mina kunskaper till andra. Har fått flera fina förfrågningar om att hålla kulnings- och sångkurser under hösten som kommer. Jag hoppas att det några av tillfällena ska kunna gå i lås.

Nu är det juni och sommaren är officiellt här! Sommartid är lika med tid för kulning. Ut i skogen och ropa, locka och kula. Ensam eller med en vän. Inspireras av naturen, lyssna på träden, dofta på blommorna, smaka på bären. Vi har ju den fantastiska rikedomen här i vackra Sverige.

Om du vill höra hur det lät vid sjön här ovan på bilden när jag kulade Stinavisan, som jag lärt mig av Britta Röjås, så finns ett filmklipp här >>

Dela detta: